Vi och dom, jag och du, att se saken utifrån någon annans perspektiv verkar vara svårare och svårare. Det är väldigt mycket jag och vi, och mindre av alla vi tillsammans. Inlevelseförmåga tränar vi från det att vi är små, men ändå står det mig klart att vi alltsom oftast inte besitter förmågan att se verkligheten mer utifrån vår egen snäva snematade horisont, för att vara drastisk. Varför? Läser om hur media granskar media och skönjer konturer av en massiv apparat som förser oss med information,inte sällan schablonbilder som de själva inte vet att de förmedlar, nu när hastigheten är så hög. Mycket är individcentrerat och "dom andra" befolkar förstasidorna. Nöjesskvallret, hustrumisshandlarna, diktatorerna, politikerna ( inte de valda i förtroende), estradörerna,divorna, bedragarna etc.
Sedan alla dessa såpor som står med fix färdiga idéer och erbjudanden, där individen(" dom andra")ska vika ut sig och sina tillkortakommanden inför den breda allmänheten. Problemen är alltid individuella och personliga vare sig det handlar om att du inte lyckats få ett jobb eller få din ekonomi gå ihop.På somliga kultursidor och debattsidor dessutom sitter självvalda sanningssägare och vräker ut mer eller mindre välgrundade epos om det tillståndet i det svenska samhället. De vräker ut texter som läses en gång och aldrig mer, för det håller ofta inte för granskning.
Sammantaget med reklambruset måste detta naturligtvis påverka mentalitetsutvecklingen. Vilka blir vi med alla dessa intryck?Beklämd? Nej, mera förbannad vi måste ta strid mot förenklingen och hitta kanaler som balanserar den nästan monopolställning som traditionell massmedia har på informationsflödet. Alternativen finns, t.ex journalister som granskar journalister Quickresponse.se, Expo m.fl. Nu från hjärngymnastik, till lite gymnastiska övningar på cykeln....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar