Nicke

"Vi tränade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. Jag lärde mig senare i livet att vi är benägna att möta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg ,medan den i själva verket åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering."

Nicke sparade citatet av Gaius Petronius död 66 e Kristus, det kan symbolisera hans förmåga att se det väsentliga, och att han inte vikt undan när opportunisterna, bekvämt följt med strömmen.

Nils-Gunnar sa hans mamma, för alla andra är han Nicke född 1923 på Västermalm i Eskilstuna, men uppväxt i Furuhäll på Söder nere vid ån. Drömmen om att bli modellsnickare, blev aldrig mer än en dröm, han blev förtroendeman, någon att lita på.
1941 gick han med i SSU, för dansens skull. SSU ordnade danser för att ungdomen skulle ha en tillflykt undan tanken på krig och en osäker framtid.  Efter fabriksgolvet på CE Johansson i Eskilstuna blev det brevbärare, då Nickes föräldrar tyckte att statens kaka är säker. Träffade Karin under militärtjänsten på Gotland. Det blev ett långt liv tillsammans. Förtroende uppdrag för postmannafacket och jobb på arbetsförmedlingen. Ordförandeskap i skolstyrelse och länskolenämnd.

Efter pensioneringen gick Nicke in i skolverksamheten i Eskilstuna som klassmorfar bl.a. Nicke kloka gubbe och min kompis, Nicke nära till skrattet och leken . Nicke nära till oss alla runt ikring.

Semester 9 juli 2020

Det sägs att juli är den regnrikaste månaden på året, och vi har varannandagsväder här i Mälardalen. Det har ingen eller ringa påverkan på välbefinnandet, denna sista sommarsemester för oss innan "passioneringen". Vi rör oss i hemtrakterna längs Sörmlandsleden, som sträcker sig 100 mil genom Mälardalen.  Nedan sjön Älskaren framskymtandes i grönskan, bara namnet!!!Eller kalkbrottet vid Kalkbro där Tage Danielsson spelade in del av Ronja Rövardotter. Vi har nu sedan årskiftet gått nästan 25 mil, inte bara på Sörmlandsleden utan också nära Vita Huset där vi bor i Eskilstuna.

Sörmlandsleden 20200522

Vandring från Harsjöhult via Trullsjön till Finnsjön. Det var över 40 år sedan jag gick på leden här över spängerna på Pansarmossen, då i ungdomsåren med iver och entusiasm ,nu med ålderns lite stilla förundran över livet.
Naturens fantasteri och dragningskraft finns kvar och minnena dyker upp.
Då tog vi ett nakendopp i Trullsjön från badbryggan som finns kvar.
Jag måste säga att Sörmlandsleden har åldrats med värdighet här.
Lummer, skvattram, pors och odon kantar vandringen i majsolen över spängerna.
Jobb och Coronatankar är för en stund förunderligt avlägset.

Den finaste av alla

Den finaste av alla -en sång skriven på Valborg 2020 när du fyllde år finaste. Melodin är trad något man hugger tag i när orden och tankarna bara kommer.

Sena bilder-långt borta men ändå så nära

Några bilder, mamma och pappa på 80-talet, 40 år sedan bilden är tagen. Tänk ,så länge sedan men ändå dyker dom upp hela tiden ,mina föräldrar? Märkligt, men så är det naturligtvis, att vissa människor står en nära genom livet, och känns i allra högsta grad närvarande, medan andra nu levande bekantskaper känns väldigt avlägsna?


Den andra bilden är från pappas sista stadsbesök i Österrike 1985, (han gjorde sånt ibland, passade på)