måndag 31 oktober 2011

Härliga dagar tillsammans

Världskulturfestivalen till ända, möten och kollisioner, mat,musik,dans, film och konst.Inser vad mycket vi har att lära av varandra, och hur mycket som återstår.Rikedomen av att ha tillgång till många språk och uttryck. Många, många gav oss som bor i Eskilstuna sitt allra bästa helgen som var, under Världskulturfestival 2011.
Vi fick något fint att bygga vidare på, och det är jag väldigt glad för.
Varför inte länka tillbaka igen och ge nytt innehåll liv i det som en gång var Eskilstuna Fristad, och ge oss åtminstone en Fristadsnatt om året.En natt då vi är befriade från fördomar och konventioner och bara är människor. En natt då Eskilstunas rika kultur får breda ut sig, och då vi äter gott, lyssnar på varandras berättelser och ger plats åt det autentiska, det som är på riktigt!

tisdag 25 oktober 2011

25 oktober

Hösten omfamnar oss mer och mer, och träden fäller sina blad. Vi är ensamma, mycket mera än vi trott, och det gör hösten och nyordningen oss varse.
Vi ska forma en vardag utan barn, nu när alla har lämnat boet och är flygfärdiga. Nyfiket upptäcker vi de nya dagarna och den nya tystnaden, en tystnad som ibland är bedövande, ibland lugn och harmonisk på ett sätt som jag kan känna igen från barndomen, innan tonårens turbulens.
Tid, är det enda som vi har, och hur använder vi den?
Bilden den något diffusa där man ändå kan ana ljus och värme i djupet är från staden Hvar på ön Hvar i Adriatiska havet, tagen någon gång mellan den 10-17 september 2011. Den får symbolisera vår positionering på väg. "Ur mörkret stiga vi mot ljuset".

Jag tycker det är trevligt att få kontakt med nya läsare av min blogg, jag sänder en hälsning till Zigurds Elsbergs i Riga idag.
Tack för dina ord, de värmde mig hela dagen.

lördag 15 oktober 2011

Att fånga ögonblicket

Vi har varit på Fotografiska Museét för andra gången på några veckor, nu idag Nick Brandts fantastiska utställning med ögonblick fångade i Afrika. Utan teleobjektiv har han närmat sig lejon, bufflar, zebror, elefanter, ja alla djur som finns på Afrikas savanner. Förundrade vandrar vi där ifrån med dessa omtumlande möten på näthinnan. Dessa frågande men också talande blickar från andra varelser på vår gemensamma planet. En planet som människan behandlar så styvmoderligt, men också i mångt och mycket skändar och förstör. Bestående minnen är ändå att livet är fantastiskt och mångfalden i skapelsen upphör aldrig att hålla mig fången och förundrad över att just jag får plats och får vara här mitt i det hela, och dessutom med dem jag älskar allra mest.

söndag 9 oktober 2011

Grottetankar inuti Grottekvarnen

Mitt in i hösten tänker jag mycket på livets höst och hur vi tar vara på ålderdomen och äldres erfarenhet i Sverige? En kamrat som klev ur tiden helt stilla kanske satte mig på spåret. Att åldras med värdighet,är det något man bara fixar i sig själv?Är det inte också mycket i beroende hur samhället ser på åldrandet?Vi tittade på en fransk film bagatell "Mina eftermiddagar med Margueritte" där Gerhard Depardeui spelar mot en åldrad aktris född 1914!! Historien i sig är en måbra historia om en äldre kvinna som introducerar litteraturens värld för en obildad något luggsliten av livet, man. Nog om detta, men det får mig att tänka på hur vi tar om hand den erfarenhet som äldre människor ofta besitter.
Från akademierna, högskolorna och universiteten kommer en strid ström av unga engagerade, och välutbildade människor som tar plats och ges utrymme, och så ska det naturligtvis vara.
Men Sverige är fortfarande ett land som i mångt och mycket vilar på industriarvet även om det tynar, och i dess naturliga kölvatten folkbildningen och folkrörelsernas grund. Samhällets omdaning och individualisering gör att främlingsskapet ökar i samhällets alla olika delar.
Jag har inte svaren på alla frågor, men känner oro inför framtiden, min egen och min samtids. Jonas Gardell sa när han talade i anslutning till händelserna på Utöya.
Tänd gärna ett ljus, men när lågan brunnit ner, måste lågan brinna i oss själva. slut citat Och vi måste dessutom brinna för varandra och för att se möjligheterna och tillgången, att låta äldres erfarenhet också räknas och få ta plats.