25 oktober

Hösten omfamnar oss mer och mer, och träden fäller sina blad. Vi är ensamma, mycket mera än vi trott, och det gör hösten och nyordningen oss varse.

Vi ska forma en vardag utan barn, nu när alla har lämnat boet och är flygfärdiga. Nyfiket upptäcker vi de nya dagarna och den nya tystnaden, en tystnad som ibland är bedövande, ibland lugn och harmonisk på ett sätt som jag kan känna igen från barndomen, innan tonårens turbulens.

Tid, är det enda som vi har, och hur använder vi den?

Bilden den något diffusa där man ändå kan ana ljus och värme i djupet är från staden Hvar på ön Hvar i Adriatiska havet, tagen någon gång mellan den 10-17 september 2011. Den får symbolisera vår positionering på väg. "Ur mörkret stiga vi mot ljuset".

Jag tycker det är trevligt att få kontakt med nya läsare av min blogg, jag sänder en hälsning till Zigurds Elsbergs i Riga idag.

Tack för dina ord, de värmde mig hela dagen.