Vem tycker det är bättre med reklamfinansierat?

Som musiker funderar man ibland om inte utvecklingen har stått still. Gagerna för oss som inte vistas på de stora arenorna, har stått stilla under många år, det man fick på -90 talet gäller än idag. Tur att vi har STIM.
STIM, svenska tonsättares internationella musikbyrå, tillvaratar kulturskapares intressen avseende musik. De har för vår räkning förhandlat fram avtal avseende medverkan i etern.
Spelar du 1 minut i Svt får du 350 kronor, medan du får bara 200 kronor i TV4. 1 minut på P3 ger 70 kronor medan i reklamfinansierad radio får du bara 1-3 kronor per minut.
Jag vet inte om all reklamfinansierad media omfattas av avtal med STIM, men jag vet emellertid att för kulturskaparna väntar dyrtid om public service skulle stryka på foten. Offentliga medel och vi skattebetalare värmer fortfarande kulturarbetarna, men hur länge till?

Spårvagnens återkomst

Jag åker tåg till framtiden, dottern och jag har en kväll i Stockholm ihop. Vi möts på centralen, vår första egna dag på mycket länge. När hon var liten satt hon i ryggsäcken och jollrade, och bara hängde med. Nu är hon mitt uppe i det alldeles egna livet i storsta´n . Promenerar, småsnackande upp till Kulturhuset. Ser några utställningar, innan maten på Frippes, och kvällens föreställning på Dramaten. Vi famnar ögonblicket, och jag är så priviligerad. Utanför, neråt gatan bygger man för spårvagn igen, och vi delar tankar och livet som flyter förbi. Det är så fantastiskt att ha fyra så fina barn och att få rå om dem var och en ibland. Ibland går livet som på räls.........Märker att bloggen handlar mycket om barnen nu när de är flygfärdiga och på väg ut i livet. Spårvagn och flyg, det blir mycket resande märker jag, men det är väl det som livet handlar om ,människans resa genom livet.

Påskens budskap.

Vi var på midnattsmässa i går , våra söner medverkade . Det som stannar kvar är ynnesten att bli tagen på allvar i sitt sökande. Den yngre sonen hade tillsammans med den kvinnliga prästen utformat mässan helt och hållet, han som musiker,kompositör och textförfattare, och hon knöt ann i sin predikan. Storebror bidrog med sina musikaliska färdigheter och hade dessutom smyckat ingången till kyrkan med sina bilder. Jag slås utav den generositet som kyrkan i de bästa av världar tillhandahåller. Att få komma och dela med sig som den man är, utan några omskrivningar och förbehåll. Att få tid att tala till punkt på riktigt, inte via datorns blogg utan inför och tillsammans med andra. Att få tid att utveckla sina funderingar, möta motstånd men också empati och förståelse, fantastiskt tycker jag. Inga stängda grindar utan allt är möjligt, "ur mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli"