lördag 8 juni 2019

Känguruklubben vi som lever på hoppet - 30 år 2019

Den 10 juni 1989 bildades Känguruklubben i Eskilstuna, närvarande var L-O Andersson, Sten Elfström, Per G Engström, Reynold Furustrand, (Nils-Gunnar) Nicke Jansson ,Olle Svensson, Uno Zetterlund, Bosse Lundkvist och Svante Lundkvist.
Konventets öppnande, ordförande Svante hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat. Fråga om konventet utlysts i godtagbar ordning? Efter en livlig och animerad diskussion fann medlemmarna att konventet utlysts i godtagbar ordning.

Så här var det, långt tidigare hade min far som hade fått förtroende att företräda folket i  riksdag och regering sedan pensionsfrågan avgjordes 1959, känt att långa plenum, oregelbunden livsföring hade slitit på honom. Jag vet att han åkte in på Serafimerlasarettet med allmän blodförgiftning vid något tillfälle. Hälsan och någorlunda sunda matvanor fick komma i andra hand.

Kompisarna från posttiden höll ändå samman och träffades på lördagar när tid gavs redan i mitten på 60-talet vid Vilsta Raststuga hemma i Eskilstuna, för att träna, prata och tippa. Ett sätt för Svante att hålla kontakten med ursprunget och dessutom bättra på konditionen. Han och Nicke Jansson hade löptränat en del i smyg innan, för på den tiden var det inte givet att bara ge sig ut och springa. "Det var väl ingen riktig karl ,som höll på med det?"

På lördagsträffarna i Vilsta ,när kompisarna sedan anslöt sig till Nickes och Svantes lördagsjoggar, fick Svante minsann sina fiskar varma och fick stå till svars. Där fick han också support och och möjlighet vässa sina argument inför kommande strider.  Kompisgänget och nätverket på hemmaplan betydde väldigt mycket för Svante.

Våren 1989 var dåvarande ledamoten av riksdagens  konstitutionsutskott Olle Svensson på långresa i Australien, varvid han hemförde 9 stycken förgyllda kängurunålar till rockslaget och en ide´.

I vår trädgård bildades så Känguruklubben den där sommaren 1989, och ordförande blev Svante som tackade Olle för att han så förtjänstfullt tagit initiativet till Känguruklubben. Klubbens motto blev-Vi som lever på hoppet. Det blev samvaro och träning under lekfulla former, men också ett lokalt ankarfäste för Svante.
Än idag träffas Nicke, pappas gamla kompis från postentiden, och jag i Vilsta Sporthotell på lördagar.
Stolta medlemmar i Känguruklubben-Vi som lever på hoppet





Bild Nicke och Svante.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar