Samlar ihop mig framför brasan, med första glöggen. Helgfriden infinner sig så här under helgens sista skälvande timmar. Två dagar i Hallunda berör, men tar lite musten ur en. Att vara medskapare i världens största teater både förpliktigar och kräver total närvaro. Tur att tillfällena kommer i perioder. Till våren blir det tufft med kongressen i maj och det intensifierade styrelsearbetet.Med medlemmarna i centrum är det meningen att vi skall lyfta rörelsen och göra den funktionell och framtidsanpassad i en allt mer instrumentellt styrd framtid.
Hur behålla glöden att våga välja engagemang i Riksteatern, när vardagen kryper på?
Det ideella arbetets riddare, utkämpar sin sista strid eller...??? Nej, nu jävlar!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar