Detta är ett uttryck för barnet inom mig, javisst är det så. Kulturens födelse genom leken, att ständigt utforska vara nyfiken är det individuella idiom som för mänskligheten vidare. Mina personliga verktyg som jag fixat till under min levnad, blir redskap till att hantera till och med det ogripbara. Stängslen och murarna är ofta bara imaginära, sitter i knoppen på mig. Jag kan numer lätt kliva förbi dessa.
Att skapa genom musik ,text och bild , och hålla det levande är en utmaning , men samtidigt ett måste för min existens. För andra finns en annan språklighet, andra idiom så är det bara och det förstår jag vid mogen ålder. Pusselbitar faller på plats och en ny trygghet och tillförsikt anar jag och det känns bara bra att se tiden ann med en stor portion nyfikenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar