Jag kommer ihåg mina första EP och singelskivor, för snart 50 år sedan. Så häftigt att hålla dem i handen, alldeles mina egna som jag spelade om och om igen, på monogrammofonen ,en sån där som hade lock som samtidigt var högtalare.
Jag har nog aldrig varit så där glad som den där första gången, så där utan förbehåll enda in i glödheta glad. Min tonår var under det ljuva 60-talet ,då industrin spottade ut saker som vi eventuellt kunde behöva. Tonårskulturen växte så det knakade, vi tog modeinfluenser från Carnaby Street i London, och Elvis och Tommy var ute. Istället var det Beatles eller Rolling Stones som vi "twistade" om.
Nu, 2009 skivindustrins guldålder är förbi, mediakulturen ömsar skinn, Spotify,Youtube regerar.Vi behöver inte äga musiken längre den finns tillgänglig för oss alla. Det finns mycket spännande och bra med utvecklingen, tillgängligheten är enorm. Indepentent rörelsen verkar må ganska bra. Det händer mycket på våra scener. Men upphovsmännen kliar säg i huvudet, men ur mörkret stiga vi mot ljuset som det heter. Min tro är att samhället skall belöna och uppmuntra den skapande människan, och inte som nu att man flyter med penningflödets livsfientliga strömmar, som är så nyckfulla och kostar så många liv, till ingen nytta.
Det behöver företrädesvis alltså inte vara den som samlat i ladorna och skaffat position genom att äga. Det behöver inte vara den som får ett ögonblick i rampljuset på Idol eller i Globen eller styrelserummen hos storföretagen. Det kan istället vara invandrarkvinnan som jobbar i vården med att göra livet lite lättare att uthärda för cancerpatienten, eller snörröjarna som när termometern visar på -14 grader knackar ner farliga istappar från taket på kommunhuset, människor i den bärande sektorn.... Under mer än 50 år har jag levt i välfärdssverige, och jag hoppas få leva många år till där vi gemensamt tar ansvar för varandra...Gott Nytt Årtionde!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar