Två kompisar på joggingtur i Vilstaskogen fångade på bild av lokaltidningen, Svante 58 år och Nicke 4 år yngre, kompisar sedan brevbärartiden och postmannafacket.söndag 30 oktober 2016
27 december 1977
Två kompisar på joggingtur i Vilstaskogen fångade på bild av lokaltidningen, Svante 58 år och Nicke 4 år yngre, kompisar sedan brevbärartiden och postmannafacket.torsdag 20 oktober 2016
Imorgon fyller Eva 67 år
Idag 20 oktober 2016, föredrag om Svante på Kommunals pensionärsförening.
Imorgon födelsedag på gruppbostaden i Ärla. Bilden från tidigt 70-tal i Öregrund.
fredag 16 september 2016
Musik och Bild
Tröstevise till Broder Birger är länken till ett litet filmexperiment gjort i all enkelhet, med en filmkamera och min Iphone. Kjell Philipson och jag har lekfullt undersökt vad vi skulle kunna åstadkomma tillsammans. Notera mufflonfåren som vi stötte på när vi höll på som mest.
söndag 15 november 2015
Söndagen den 15 november
Dessa novemberdagar när vintermörkret närmar sig låt oss inte tappa hoppet, ty livet är skört men ändå så värdefullt att leva. Mina tankar går till de utsatta och de utstötta, det är så enkelt att göra din nästa väl redan i dag.
Sång till modet-Wiehe
Sång till modet-Wiehe
måndag 15 juni 2015
Så var Vättern 2015 genomförd
Strålande väder, trevligt umgänge euforin att få cykla i det fantastiska Vätternlandskapet med sina vänner, alla med sin egen målsättning och ambition, men ändå i samklang med varandra. Under resan ser jag bekymret hos några,ska jag verkliga klara det här, men också rörelsen när vi närmar oss målet och den begynnande vissheten som växer för varje tramptag och blir till ett jublande crescendo vid målgång. Det är ren och skär lycka och vad betyder då sekunder och tiondelar?
söndag 22 mars 2015
Sång till Broder Birger
Det finns ett blogginlägg som jag skrev för en del år sedan om mitt möte med munkarna på Östanbäcks Kloster. Nu när dagarna blir längre och tiden lider så kommer tankarna tillbaka.
lördag 7 februari 2015
vinterspelning
![]() |
| Ensemblen 6 februari på Josefs |
Att spela tillsammans kräver fullständig närvaro, lyhördhet och känsla, och det är inte alltid lätt i bruset från allt runt ikring, (inte minst fläktsystemet) .
När det funkar är det oemotståndligt, och när det dessutom är en publik med skärpta sinnen blir det riktigt bra. Det är ändå svårt att fånga ögonblicket, låta allt annat avstanna, och vara i nuet. Men ibland blir det som sagt riktigt bra. Jag märker ambivalensen, och så är det alltid. Essensen och hågkomsten blir ändå angenäm.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

