Så var Vättern 2015 genomförd

 Strålande väder, trevligt umgänge euforin att få cykla i det fantastiska Vätternlandskapet med sina vänner, alla med sin egen målsättning och ambition, men ändå i samklang med varandra. Under resan ser jag bekymret hos några,ska jag verkliga klara det här, men också rörelsen när vi närmar oss målet och den begynnande vissheten som växer för varje tramptag och blir till ett jublande crescendo vid målgång. Det är ren och skär lycka och vad betyder då sekunder och tiondelar?

Sång till Broder Birger

Det finns ett blogginlägg som jag skrev för en del år sedan om mitt möte med munkarna på Östanbäcks Kloster. Nu när dagarna blir längre och tiden lider så kommer tankarna tillbaka.

vinterspelning

Ensemblen 6 februari på Josefs

 Jag lånar ett foto som Peter Torsén tog igår på vår konsert på Josefs House of Blues.
Att spela tillsammans kräver fullständig närvaro, lyhördhet och känsla, och det är inte alltid lätt i bruset från allt runt ikring, (inte minst fläktsystemet) .
När det funkar är det oemotståndligt, och när det dessutom är en publik med skärpta sinnen blir det riktigt bra. Det är ändå svårt att fånga ögonblicket, låta allt annat avstanna, och vara i nuet. Men ibland blir det som sagt riktigt bra. Jag märker ambivalensen, och så är det alltid. Essensen och hågkomsten blir ändå angenäm.

Minnen från 70-talet

Det nya året väntar otåligt att få göra entré, det gamla frustar och stånkar för att orka till skiljevägen, där det obönhörligen får vika hädan för ljuset från  nykomlingen.
2015, smakar på det, vrider och vänder ändå på det som varit, inte bara under innevarande år ,blickar också än längre tillbaka mot olika hållplatser i det förgångna, där essensen i livet varit så färgrikt att det målat sig kvar i mitt medvetande.

Jag är 23-24 år och bor i Eskilstuna, har börjat att spela med en kompis, och skriva egna låtar.
Från den 18 mars till den 27 mars 1978 var jag på fjäll-ledarkurs på Storvallen i Jämtland. Första långturen gick till Skurdalsporten sedan via Vindarnas Tempel och Storlien  till Storvallen igen.En natt låg vi i snögrotta på renfällar och i sovsäck vid foten av Storkluken, en klump 1110 meter över havet.

Ett annat minne är från 1979, då kamraten och jag i sena april reste runt i Europa till slutet av juli i en gammal folkvagnsbuss.
Stopp i Paris och minnen seglar upp från gatulivet i St Michel. Därefter, resan till Penmarch med sin musikfestival, där Philip och jag spelade schack , Jean-Paul  hade baksmälla, och Jean-Pierre  spelade bombarde.

Vidare till La Baule där vi besökte färdkamratens kompis, som bodde med sin mamma. Jag minns färden ner genom franska centralmassivet (min svindelkänsla) till Nimes, och vidare till La Grande Motte, med de vita futuristiska husen, utformade så att man skulle få mycket sol på sig ,som möjligt. Stoppet i Montreux med besök på Jazzfestivalen, och Dizzy med trumpeten. Vår fantastiska sommar i Europa, i jämförelse med Birgitta som åkte till Frankrike i samma veva och kom tillbaka och aldrig blev sig lik.

Minnen poppar upp där man minst anar. Jag minns första retreathelgen 1978 med start den 10 februari på St Davidsgården i Rättvik, det var kallt den veckan, och vi blev väckta av damen med kamelklockorna.  Det som dyker upp kommer i sin alldeles egen ordning och när det behagar , som bilden från det förgångna hos Hadar och Märta i Öregrund, förmodligen i början på 70-talet jag, pappa och Eva. Mamma bakom kameran, stöttande och alltid beredd på att underkasta sig familjens välbefinnande. Så ramlar minnen på en som löv singlande till marken, eller som i dessa tider, snöflingor från himlataket.

Så mörk är natten i midvintertid

Maja ny i familjen, möter oss vid dörren varje dag och talar om att hon väntat, hoppar vant upp i knät och börjar spinna. Hon har annekterat oss som sin familj.Nu stundar ledighet och barn med respektive är på ingång, vi blir många i huset, men det ska bli trevligt för både husse,matte och Maja.

Du och jag på verandan hemmavid sommaren 2014

Livets skörhet känns extra en sådan här dag, när sorgen knackar på dörren och någon inte finns här hos oss längre.

Gotland 2014

Gunnfjauns kapell

Lau kyrka byggd på 1200-talet

Helgumannens fiskeläge på Fårö

Skogsrauk vid Blåhäll

Cykel på Gotland det "raukade" bara bli så, vi var ju där kring Valborg också. Högsommarvarmt bad och kultur och dessutom god samvaro gjorde de 10 dagarna minnesvärda.