onsdag 29 februari 2012

Våren hotar vintern med besked

Vårsolen drabbar mig, när jag sitter med solen rakt in genom de stora fönsterna på kontoret. Ute pågår naturens hårda förhandlingar om man skall anamma de ljumma vårvindarna eller om man vila trygg i kylans bistra tillknäppdhet. Det är fördel vårvindarna kan jag säga, men man vet aldrig, kylan och vintern kan göra några sista förtvivlade försök att vinna kampen, om än tillfälligt.

lördag 18 februari 2012

Songs of social justice

Kamraten Alar kom med en god spaning från Glasgow, där man haft en tävling kring att skapa nya sånger med substansiellt innehåll. Sådana sånger som det kanske är ont om nuförtiden.
Kanske något för, ABF,Amnesty eller Rädda Barnen att ta tag i dessa dagar fyllda med Idolvannabies och Melodifestivalflärd.Tänk er nationell tävling kring sånger om social rättvisa. Trist och torrt tycker kanske nutidsmänniskan, men tänker man lite längre kan en sådan tävling innehålla både drama,spänning och humor, temat är oändligt, och inspirationen finns runt omkring oss.



lördag 4 februari 2012

Vinteride framför TV-n

Det är plågsamt att titta på bandysemifinalen mellan Sverige och värdnationen Kazakstan, avgörande först på straffar. Sverige till VM-final mot Ryssland,ärkefienden. Är det att jag räds tomheten vid en förlust som gör det så plågsamt?Det är likadant när vi går och tittar på Sporthallens riddare, lika härligt som det är med segern i ryggen, lika jobbigt är det när vi förlorat.
Sportens magi som vilar över oss supporters. Avgrunden efter en förlust kan vara svår att ta sig över.

söndag 29 januari 2012

Januari 2012

Utrymmet för kreativt tänkande och handling skapar vi själva i denna del av världen. Möjligheterna är nästan obegränsade och hindren ofta imaginära. Men ändå sitter vi där på våra blankslitna bakar och kommer oss inte för, tiden går och klockan slår. Men när klockan slår 12, vad händer då? Nej detta får inte bli en domedagsdystopi. Livet är härligt och det pågår.Ungarna har flygit sin kos och erövrar världen, och du och jag har mycket på gång. Dessutom tror jag optimistiskt på en ny vår för parlamentarismen.Det är det bästa vi känner till i alla fall för att värna och utveckla demokratin.

fredag 6 januari 2012

Lära för livet ,eller bara för näringslivet...?

Skolan, min skolgång mina barns skolgång börjar bli allt mer avlägsen, men har präglat oss för livet på gott och ont. Tanken om att vi skulle ha någorlunda lika bas att stå på när vi gav oss ut i livet, också tanken på att specialiseringen och valen skulle man göra först när man var rustad att välja själv längre upp i skolåldrarna. Nu hade väl skolan som jag lämnade sina brister och jag måste erkänna att jag lappade ihop mina spruckna erfarenheter under min folkhögskoletid sedemera.
Men jag måste också erkänna att jag känner främlingsskap inför den politik som nu härskar avseende våra barns väl och ve. Marknaden styr också alltmer villkoren avseende våra barns framtid. Vi tillhandahåller via vår skattsedel ett ekonomiskt spel kring vår gemensamma resurs, barnen.
De ska göra skillnad genom att från tidig ålder lära sig att konkurrera på bekostnad av samarbete och samförstånd.

lördag 31 december 2011

mediemjölken och politiken del II

När jag följer medias granskning av de oss valda, kan jag ibland känna att mycket har gått överstyr. Inte så att jag i grunden misstror politiken, men allt är så mycket mer invecklat och komplicerat, och det är lätt att göra bort sig. Mediebevakningen apostroferar ofta det, och skandalerna fokuserar på person istället för att granska politiken.
Lokaltidningarna leker drakar och ägnar sig åt att leverera spottloskor, på de förtroendevalda och tjänstemän som redan ligger ner vilket underbygger föraktet för de av oss valda.Det räcker nu, granska makten och makthavarna men glöm inte politiken. Sen är det väl så att det är tunt i politikerleden det är inte jag den förste att sticka under stol med,men ingen är värd att föraktas som engagerar sig och vill åstadkomma förändring och utveckling. Tredje statsmakten ägnar sig åt skvallerjournalistik.

måndag 26 december 2011

Så brinner det till-de förtroliga samtalens högtid

Samvaron flyter på ett trevligt och varmt sätt, alla pysslar med sitt emellanåt för att sedan stråla samman kring måltiden. Jag tänker på dokumentären härförleden om fågelberget på Stora Karlsö där sillgrisshonan synes brutalt puttar ut sina ungar från boet på klippbranten, och där hannen skriande lockar till sig ungen ut på vattnet nedanför. Så är det kanske med oss människor att vi brutalt sätter våra ungar i en värld som vi själva ej kan överblicka fullt ut. Där de själva måste fatta sina beslut och välja sina egna vägar. Julen blir tillfället då vi reder i vad som varit. Vi lägger livspussel tillsammans och byter erfarenheter, hur det egentligen var, eller hur det inte var. Alla får vi något med oss, lär oss lite mer om oss själva och varandra, när vi slutligen vinkar adjö vid tåget. Det är en gåva att ha stor familj.