söndag 13 februari 2011

Bildning och organisation

Läser om bildning i morgontidningen, intressant och tankeväckande. "Bildning är det som blir kvar när man glömt allt man lärt sig"(Ellen Key). Jag tänker allt man fått med sig intravenöst, det där som man inte trodde gav nå´tt, uppväxtens undervegitation och umbäranden.
T.ex det besvärliga med att som jag, ha en anhörig med ett funktionshinder som satte många käppar i hjulet och "ställde till besvär", men som nu med åldern och reflektion har varit fantastiska tillgångar. Ett fragment av byggstenar i min egen tillblivelse.
Bildning i min värld är kopplat till relation, och det kanske många upplever som begränsat, men så är det. Det får mig att tänka på kommunal förvaltning och organisation där jag själv är verksam.
Det bra och bildade ledarskapet för mig, handlar mycket om relation, med det dåliga chefsskapet handlar om position. Avsaknad av relation är förödande i en organisation

lördag 12 februari 2011

Kulturkonferens om framtidens kultur

Snökaos, det är mycket vi inte kan påverka. Vi kommer 1 timme försent till konferensen. Men vi är inte dom ända, allt verkar lite på trekvart och några har inte kommit alls.
"Mälardarlingarna" och den framtida kulturen, hur ska vi ha det? Frågeställningarna hopar sig, men vi är nog överens att vi behöver spela samman. Men vad vill Stockholm?Och hur kan vi stötta medborgarnas egen organisering i civilsamhället? Utmaningarna är många-samverkan inom länen/regionen,dialogen mellan stat och region, och hur svarar staten upp mot ökat engagemang från kommunerna?

Och dessutom, vem sätter dagordningen och vem bjuds in?
Regionalisering-på väg mot ett starkare Sverige?

fredag 4 februari 2011

På rumpan

Det snöade lite idag fredag, glashalt på sina ställen, fick vi erfara. Vi skriver jag för jag hade många olycksbröder och systrar idag.
Jag gjorde en snygg vurpa och landade på det sk. arselet, men nacken fick ta smällen.
Liten hjärnskakning med yrsel och illamående blev resultatet, det paradoxala var att sonen också synade backen med lite blodvite och huvudskada han också. Så nu är det bara att ta det lugnt här i trygga Sverige, tycka lite synd om sig själv, men ha det så in i grunden bra,trots allt.

lördag 22 januari 2011

Att skriva sig frisk?

Jag försöker fästa mina tankar på ett papper, men pappret halkar undan hela tiden , och tankarna landar i det praktiska, vardagliga istället. Så måste de få vara ibland. Men det är bra hjärngymnastik att försöka skriva några ark varje dag, det fångar in tillvaron och min uppmärksamhet märker jag. Vi har dels en skrivbok på vår toalett, där vi kan fnula och strula dit "ord och tankar för dagen", sen tror jag att bloggandet har en betydelse också för egen del, och för det tredje försöker jag med ojämna mellanrum skriva nya låtar. Sammantaget har denna strategi, om inte annat, mentalhygiensk påverkan på mig själv. En del av den Lundkvistska överlevnadsstrategin? Javisst men livet är så mycket annat också, men just nu i stunden är det på det här sättet. Livsresan vindlar sig fram på spännande vägar, mötena är många, stoppen meningsfulla alltsom oftast.
Som idag när Hugo och Pia kom på besök. Några timmars innerlig och meningsskapande tillvaro. Det är härligt med människorna!

lördag 15 januari 2011

Snöröjning för hundtoalett

En vinter, värd namnet. Jag läser om problem med snöröjningen på ena uppslaget och ras och översvämningar på det andra uppslaget. När jag promenerade i morse ute i Vilsta såg jag att snöröjarna hade röjt, inte bara gångarna, utan också runt en del av träden, så att hundarna ska kunna komma till. Det kostar så lite med omtanke och servicetänkande, och framförallt i vår del av världen har vi råd och tid, fast vi inte tror det. Det där lilla extra syns ofta mest! Det borde vi tänka på lite mera.

lördag 8 januari 2011

Skidpremiär....

Långt från Val di Fiemme begår jag min skidpremiär , kl.7.30 på lördagsmorgonen den 8 januari 2011. Det är 4-5 minusgrader och jag sträcker ut, diagonalar och stakar mig ut mot Vilsta. Det är några år sedan sist, men det sitter där. Nu får Marcus Hellner se upp!

onsdag 5 januari 2011

Dagen innan aftonen

Han var en trogen kompis ,alltid beredd att lyssna, pigg på att hänga på allt vi företog oss.
Tålamodet var oändligt, hans tur kom ju förr eller senare. Han var generös med att visa uppskattning, och man kändes sig alltid viktig i hans närhet.
I veckan förenades han med sin namne och sprang över morgonljusets bro till gröna ängars ö.